Ord och sånt där.

Några timmar senare och lillflickan (hon kommer för evigt att vara liten i mina ögon) har somnat i min säng, katten ligger och sover vid hennes fötter och jag är pigg som attan. Tar då datorn i famnen och sätter mig vid köksbordet. Klockan är två och jag känner mig piggar än vad jag gjorde vid två på dagen idag. Borde minsann inte ha sovit middag hos farmor och farfar. Ack alltså. Nu känner jag dock för att skriva. Skriva ord och berättelser, skriva om något. Jag får se vad som kommer fram, det brukar alltid börja bra och sen dala efter två sidor. 

Tummen upp till att skriva på natten.
Just everyday life | | Comment

Hänger med trollet.

Nu ska jag och min pratglada lillasyster se på film. Jag sitter i mina nya chillkläder- fick farmors gamla, de är turkosa, stora och allmänt fräsiga. Och ja, det kommer upp på bild sen-, hon sitter i sin pyjamas och vi sitter med den bärbara på min säng. Myspys.

Inte svårt att se att hon är en Strömbergare på första bilden- vi hade alla stora kinder när vi var små och en del av oss har det fortfarande.

Just everyday life | | Comment

Upplevelsefylld vecka.

Skärmen till datorn la av i söndags och har inte fungerat tills idag - då pappas magic hands fixade den-. Det har hänt en del saker under veckans gång; underbar, ovanliga och minst sagt mindre roliga.

Jag har kollat på korta serier som vi har hemma som utspelar sig på 1800-talet och sett en massa filmer i brist på en dator. Alexandra kom och sov här några dagar. Hon, jag och Vanessa hade en myskväll i tisdags då vi lagade tacos, såg på filmer, åt en massa onyttigt och drack champis. Riktigt härlig kväll!

Den dagen började dock mindre trevlig då jag runt ett tiden tänkte städa lite i poolen och hittade en IGELKOTT. En död en. Den flöt på rygg under pooltäcket och var uppsvälld som en fotboll ungefär. Fick ju en liten chock då jag rullade av pooltäcket och fick se den. FYYYYY. Jag kan ta döda möss som katterna tog in när jag jobbade i stallet men döda igelkottar? No thank you. Jag ringde pappa och berättade panikartat vad jag hade hittat och han sa lugnt att jag var tvungen att ta ut den.
Åh. Tack. Kul. Ringde sen och pratade med Bell som lugnade ner mig och pratade med mig i telefon medan jag tog håven och fiskade upp äckeligelkotten och sedan slängde den längst ner i trädgården. (Tittade efter den idag, den är inte kvar. Tack och lov) Nej usch. Fy. Verkligen inte vidare mysigt.

Sen blev jag ensam hemma igår igen och kollade på filmer och ännu en kort serie baserad på en bok av Charles Dickens. Riktigt bra! Och sen kommer vi till idag. Torsdag. Min sista dag som ensam hemma. Sista dagen att kunna sova hur länge jag vill utan att mina föräldrar klagar, sista dagen med att sitta framför tvn och välja själv vad jag vill se utan att någon klagar. Gissa hur jag spenderade den sista dag av frihet?

Det började med att jag låste ute mig själv. När jag skulle hämta tidningen. Wooopidoo.

Jag gick runt huset och försökte se om jag lämnat något fönster öppet. Katten satt där inne och kollade på mig som om jag var en idiot. Vilket jag också kände mig som.
Så jag gick nyvaken med mitt otvättade hår, i mina mjukisbyxor, tjocktröja och barfota över till grannen och bad att få låna telefonen. He-he. Jo aningen pinsamt det dära.
Fick inte tag på Vanessa som jobbade men farmor och farfar ringde och skickade en taxi. Taxichauffören var dock trevlig, snäll och förstående trots mina bara fötter och sunkiga kläder.
Så hos farmor och farfar  har jag varit hela dagen tills mamma, pappa och Ollis kom hem och kunde hämta mig vid fem, sex tiden.

Nu är det liv i huset och tystnaden är borta. Jag måste dock säga att jag gillar att ha dem hemma igen. Mindre ansvar på mina axlar och människor i huset som hör ringklockan om dörren slår igen. Inget ansvar för vattnande av växter, mata och städa ut till djuren, gräsklippning eller över borttagandet av döda djur i poolen om det nu av en händelse skulle hända igen.


Just everyday life | | 2 comments
Upp